uj vilken dag

Vilken upplevelse?! Att få skydda ögonen för solen haha, galet underbart...Ja vilken dag Natalie och jag har haft i dag.. Som tur va hade hon sin mobil med så att vi fick ett par bilder...

Vi träffades för att ta en fika och åka iväg ut i skogen på en promenad i det vackra vädret, men det kom mycket i vägen för oss innan vi väl kom ut så vad det kväller...

Ska försöka med korta drag berätta lite, att när man handlar fika för att ta med sig så ska man inte tro att det går smärtfritt och snabbt??

Vi sökte upp ett ny öppnat litet café/lunch hak vid utkanten av stan i ett industri område, För mycket folk inne i centrum...

Så smidigt som möjligt!!!!

Går in hejar glatt det sitter tre Kvinnor vid ett bord (inga fler gäster) vi ställer oss vid disken ingen kommer??? Då skriker(bokstavligen) en av kvinnorna,tydligen ägaren, på den som är i köket att det är gäster som vill handla.

Ut kommer en förvirrad lite äldre tjej 35 års åldern skulle ja kunna tippa på, jätte gullig och glad.

Vi förklarar att vi vill ta med oss fikat? och det ska gå bra svara hon, skönt än så länge flyter allt som det är brukligt, sen börjar kaoset haha, vi vill ha paj med grädde ok men det fungerar inte så bra, varför vet vi inte?? hon springer och frågar ägaren om det går bra? det gör det..En kaffe ska vi ha det går ganska bra Natalie går och hämtar det medan mjölken är slut, så vi försöker få tjejen att förstå det, det går inte så bra hon glömmer genast bort vad vi skulle ha när väl pajen är packad så glömmer hon att det ska va grädde också och skedar så då springer hon igen till ägaren och frågar?!?! nu är det förvirring jag försöker påminna henne igen om mjölken sen påminna om grädden sen påminna om skedar?..Nu börjar bitarna hamna rätt tror vi, då ska vi betala men någon grädde har vi inte fått än ok betala först då, 88 kronor vill hon ha hon får 100 kronor och då blir hon ändå mer förvirrad tittar oroligt på mig och i nästa sekund tittar hon i kassa lådan jag ser stressen börjar lysa omkring henne som en aura jag ler lite och tänker ah meeen nu måste jag hjälpa till så jag säger lugnt jag vill ha tolv kronor tillbaka så blir det rätt, men hon tittar på mig som om jag nog tänker lura henne hon tvekar men då visar det sig att hon inte vet vad tolv är?!?! snabbt säger jag utan att hon ska känna sig dum tio krona plus två en kronor så blir det rätt..

Ojoj, nu ringer min mobil Natalie kommer och tar över nu för att åter igen be om mjölken i sin kopp och grädden till pajen och skedarna, då orkar inte jag längre utan med mobilen i örat smyger jag skrattandes ut ur cafét, efter en stund kommer Natalie ut med påsen och vi kommer därifrån, kaffet han kallna kan jag meddela..

Ok, att hon ska lära sig men ägaren hade kunnat stöttat och hjälpt henne i genom detta och vilken tur att vi inte skulle ha något mer än två pajer och en kopp kaffe...

Detta va bara början på vårat lilla äventyr idag.