När man minst anar det.

I fredags, en försmak av våren. Solen sken och inte ett moln på himlen. Det var så varmt och skönt, säkert ett par plusgrader. Så en långpromenad med picknick var given.

Jag hade lastat bilen med alla "kollo"-hundar, Mmm ja tre stycken plus Frans, det känns om ganska många ibland, men dom är duktiga trots att lilla pudeln löper så Frans sätts på prov vill jag lova. Precis när vi kommer tillbaka till bilen och jag har tagit fram kaffe åt mig och en varmkorv som hundarna skulle få dela på, så tittar jag upp och -Nä vad häftigt, titta vem som sitter där och kikar på oss?!. Denna lilla söting sitter och spanar på oss, kanske hoppas på att jag har något gott att bjuda den på. En liten pärluggla är inte så ofta man får se, så här mitt i solens sken. Jag blev alldeles lycklig i hela kroppen och snabbt försökte jag få fram min kamera, och höll andan samtidigt som jag tänkte , snälla snälla stanna en liten stund till, så att jag hinner få ett par bilder av dig... Hoppas inte hundarna gör något läte ifrån sig också (eftersom dom väntade ju på korven). Som tur var så hade dom fullt upp med att vänta på det, så jag lyckades få några bilder på sötingen .

Alla hjärtan till er !

Frukostgästen som mumsade på ett äpple ute på min balkong i morse "snöskatan" "trast" eller nått.
Önskar er alla en riktigt fin och kärleksfull Alla Hjärtansdag.

Rådjuret !

Om jag smyger mig längs trädet så kanske dom inte ser mig...

Trippa lätt på tå "klöv". Jag tänker inte titta på henne och hundarna,

inte ens för en sekund.
För ser jag inte på dom, så finns dom nog inte.
puh
Jag fixat .

Möte med sidensvansar !

På skogspromenaden i dag träffade jag ett gäng "glada" och skojfriska Sidensvansar. Som hade fest på rönnbären. Hur deras dag sluta vet jag inte men roligt verkade dom ha .
I äldre tider har den i södra delarna av Sverige kallats för dumsnut. Det beror troligen på att när fåglarna blev berusade av rönnbären, kunde man fånga den med händerna.
Är det fest eller?
Wohooo !!! Party.

Skatparet ordnar för boplatsen .

Parbildning och boplatsval

Skatan lever i livslång monogami, men om den ena partnern dör ersätter den andra den oftast snabbt med en ettårig fågel. Om upprepade häckningsförsök misslyckas skiljs i regel paret åt. På hösten tillbringar ett framtida par allt mer tid tillsammans, men är ensamma när de födosöker. Om ett ungt skatpar har erövrat ett revir sker ibland spelartade handlingar.

Från oktober till januari, inspekterar skator möjliga boplatser. Hanar tycks aktiveras av torrt väder och temperaturer under −4 °C. Honan anvisar ofta möjliga boplatser genom att dallra med vingarna. Båda fåglarna kan visa sitt intresse för en boplats genom att schäcka eller utstöta ett speciellt boläte och dallra med stjärten. (Det gör dom nu)

Skator föredrar särskilt två sorters platser för sitt bo. Å ena sidan bygger de ofta reden i de översta grenarna i höga träd på 12–30 meters höjd, eftersom de där är svåra att nå och fåglarna kan få god överblick över omgivningen. Så i dag pysslar detta par med att inspektera boplatsen utanför min balkong. En tapper spindel fixarin lite föda för den kommande vintern kanske. Just nu i fullt jobb ute på min altan.
Jag ska ta ett tag om min altan i dag. Ställa in utemöblerna och plocka undan för den stundande vinterns intåg. Usch känns lite tufft att invänta den för mig jobbigaste månaden på året, nämligen november. Jag ska fixa och pyssla min utemiljö så att november kommer att se ljus och mysig ut ändå. Glad är jag att min ros växer och lyser ända i november och ger lite stämning där ute.

Ett axplock från min vecka i sörmland.

Passade på att hamna i Nyköping efter att jag hämtat mamma min och Börje på Arlanda i söndags. Jag behövde lite miljöombyte så jag körde hem dom till sitt efter sin Spanien semester.

Lika roligt varje gång vi träffas, mycket skoj och skratt får vi när vi umgås..

Mys med picknick efter en lång skogspromenad och lite klättring i Larslund.Äntligen får man sätta sig en stund "pustar" mamsen min..

Svår fotograferad rödhake lyckades jag nästan med, men lite för ivrig blev jag så skärpan är det lite si och så med..

Blir det bra här????

Sälar gjorde oss sällis medans vi åt våran medhavda picknick i Oxelösund vid 5öre

Jag hittade en vacker gren som jag gärna hade velat ta med mig hem, men den fick inte plats i bilen ...

Ett axplock av småäventyr under min resa i sörmland..

Idag blev det en sväng till Katrineholm men det var inte så spännande plats förutom infarten/utfarten .

Godnatt i natten

Söndagsgryning !

Börje väcker mig och min mamma redan halv tre i "morse" med nybryggt kaffe.

Snabbt var vi på benen, en lätt frukost med levandeljus på bordet.

Sedan bar det iväg till Arlanda flygplats och för dom en underbar semester till Spanien på en månad väntar..

Jag hade så klart spetsa in mig på att få lite mera kaffe på plats och slurpa in lite resatmosfär innan jag skulle åka hem ensam till Norrtälje igen i gryningens sken.

Men allt blir inte som jag hade tänkt.

Det blev lite kaotiskt inne på terminalen för jag slänger fram min stora kamera med ett jätteobjektiv på och bränner av ett par adjöbilder på de tu.

Då kommer säkerhetsvakten stormandes och med barsk röst ( inte ens ett hej kunde han kosta på sig ) ber han mig ,

- Visa mig bilderna !!!!

-Va?

-Visa mig bilderna på en gång, dom som du har tagit här.

-Ok, vänta lite..

-Undertiden du visar mig,ska dom raderas en efter en allihop nu direkt.

Jag bad vänligt om ursäkt och löd utan vidare diskussioner

Medan han hängde på min axel för att se att jag inte försökte smuggla undan någon bild på mamsen, Börje och alla deras packning...

Så, nu var detta klart och jag ville nu sätta mig en stund och njuta innan avfärd men nä inte det heller inget café är öppet så här tidigt, hmmm bra det?

Det blev att kramas och vinka adjö, dom checkade in och jag körde hemåt.

Hinner inte mer än ca 5 km ifrån flygplatsen så står några polisbilar och en polisman står mitt i vägen och lyser med en röd lampa i kolsvarta mörkret.

-Jaha, så var det koll nu också..

När jag hade vikit in på parkeringsfickan hitta jag inte knappen till fönsterhissen och lampan i taket visste jag ju inte heller vart den satt, så lite lätt hysterisk känsla kom krypandes när jag fumlade runt i mörkret och hade en polisuniformsmage nästan tryckt in mot sidorutan.

När jag väl fick ordning på allt och hade hissat ner rutan så var det körkort och blåskontroll.

Jag log lite skeft och frågade om han möjligtvis hade något kaffe ?.

Han hade tyvärr inget kaffe men önskade sig också en mugg värmande kaffe just nu.

När jag efter en tröttresa når Norrtälje gränsen svänger jag direkt in på Statoilmacken och köper en varmsmörgås och en storkaffe.

Åker ner till vattnet och inväntar solens uppgång, mumsandes på min smörgås och kaffe.

Mötte även på fyra rådjur och en häftig sol som hälsade mig godmorgon.

Sedan åkte jag hem och slängde av mig kläderna och hoppade isäng efter en trött, roligmorgon med lite förvecklingar på vägen.

Wohooo ! Vilken helg..

En helt superhärlig helg , som nu har kostat mig nack och axelvärk..

Men det var det värt.

Kan tyvärr inte visa bilder idag pga att jag inte kan fixa med dom för kroppen vill bara sitta i soffan just nu.

Jag återkommer om det så fort jag är lite piggare. Snabbt kan jag tala om att ett besök på Ikea i Uppsala igår gav utdelning och lite smått och gott fick följa med hem.

Idag har jag varit på fest 18 års kalas närmare bestämt, ett roligt och gott sådant (bilder kommer).

När några av oss skulle åka hem därifrån så fångade jag dessa underbara rådjur med kameran.

Nu ska jag kurera mig och ta ett varmt bad, men först ska Frans få ta en sista pinkrunda.

Havsörn!

Närkontakt med en havsörn..Vilken upplevelse.

Jag tappade fattningen totalt i lördags när jag va på väg till Väddö, sista halvmilen tog jag skogsvägen eftersom jag hade tagit en snabbfika hos min bror innan jag åkte vidare till Lotta.

När jag kom i lågfart runt en kurva, så satt denna jättefågel vid min högersida, hon blev lika förvånad som jag, hon vila sig kanske efter en lyckad jakt på toppen av en gammal tall som efter oväder hade skördats så toppen va nu kanske bara en och en halvmeter över marken.. Jag stannade bilen försiktigt, nu hade jag henne så nära att våra blickar möttes, mitt hjärta bultade hårt innanför tröjan. Kameran hade jag så klart i baksätet på bilen, så jag försökte sakta vrida in armen mellan säterna för att dra fram den (omärkt) hmmm gå det? med en Örn sittandes och stirra på mig? nää, så i nästa sekund lyfter hon inte upp i det blå nää, inte svänger hon i väg till höger och bara lämnar en rygg tavla efter sig nää, hon svänger direkt framför min bils fönster för att visa upp sig ordenligt, jag skakar bara av att skriva ner detta, det va fullkomligt magisk upplevelse, sakta fast kraftfullt slog dessa vingar framför mina ögon(så nära att hade jag inte haft rutan i mellan oss, så hade jag kunna känna på henne) för att sedan flyga in mellan träden på min vänstra sida i den glesa skogen, jag kunde se henne en lång stund för inte gick det fort inte. Tog fram min kamera men hejda mig och bara njöt av det jag fick se.. För jag hade aldrig lyckas illustrera vad jag just hade fått uppleva med bara ev en stjärtvinge och antydan till vingar som hade synats på bilden mellan träden...

Havsörnen är en mycket stor Örn med ett vingspann på närmare 2,5 meter, en längd på omkring en meter, och en ungefärlig vikt på 4-7 kg. Honan är, som hos de flesta rovfåglar, större än hanen. En vuxen havsörn kännetecknas av en jämnt brun grundfärg, huvudet och stjärten övergår sedan till en guldbrun respektive vit stjärt. Näbben är gul och mycket kraftig .Vingarna har rak fram- och bakkant och vingspetsen är tvärt avskuren, med spretiga vingpennor. Stjärten är spetsig. I flykten skiljer den sig från kungsörnen genom sina breda vingar, sin korta stjärt och sitt utskjutande långa huvudparti som sticker ut nästan lika långt som stjärten.

Bild: från Wikipedia..

"Slända" vidare ...

Dagslända, Jungfruslända, Flickslända , Nattslända.. What ever
Idag va dom som tokiga på skogspromenaden..
Jag kan inte låta bli att fascineras av detta djur, först har dom fullt upp med att inte drunkna under 2-3 år som larver -ja, vissa sorter lever som larver ända upp till 5 år, i och under rinnande vatten, för att sedan masa sig fram till denna lilla och ibland ganska stora slända. Skynda vidare för parningskull för att sedan bara dö.
Så är det.

Skarv i skärgården !

Skarven planterades in från Danmark av Bengt Berg på Bokenäs Gods, söder om Kalmar. Fågeln har sedan spridit sig norrut. 1942 placerade far och son skarväggen i befintliga hägerbon på Svartö* i Kalmarsund. Sonen Jens Berg tog hand om skarvungarna i sitt hägn. Det blev starten på nykoloniseringen av Mellanskarven på ostkusten. Idag har Sverige 25 procent av Europas häckande skarvar (Fiskeriverket 2005) http://www.aftonbladet.se/debatt/article1994821.ab. Vi kräver kraftfulla reduceringsåtgärder mot den inplanterade och invasiva Kinesiska arten av mellanskarv (phalacrocorax carbo sinensis) "artbestämd av" Blummenbach år 1798. Den Kinesiska mellanskarven har haft en explosionsartad ökning i Sverige och den skall omedelbart föras upp bland de djurarter som enl. jaktförordningen bilaga 4:1 får jagas från den (1juli till 30 juni.) Detta skall gälla hela det Svenska territorialvatten samt Sveriges alla insjövatten. Det måste ske omedelbart innan fiskarter såsom öring, gädda, abborre, gös, ål m.fl. är totalt utraderade framförallt i våra känsliga Svenska kustvatten.Jaaaa, detta med Skarvens vara eller inte vara, tvistar dom nu om..

Jag blev lite chockad av att se dessa två öar i Stockholmsskärgård förra helgen när jag va ut på det blå..

Vill i allafall visa några bilder på deras mysplatser, ville dock inte åka för nära för det såg lite små äckligt ut.

Älgar som sällskap !

Ibland är livet bara så där extra fantastiskt. Att få uppleva några timmar med Sveriges största mäktigaste djur, våran kung i skogens land.
Men först packades "ryggorna" med kamerastativ och objektiv, den andra ryggan med ett par liter kaffe och min banan var givetvis med, mörka kläder och storstövlarna på ...
Efter att åkt ut med bilen till ett säkert ställe där man vet att åtminstonde tre älgar brukar ha sin kvällsmiddag, packade vi ur allt från bilen och begav oss tillfots en bit in skogen mot en åkerkant, längs ryggen på ett kalhygge, strax till höger om ett par björkar efter att ha kollat in vindriktning så borde detta vara en perfekt plats att slå läger (lång mening utan att andas)..
Försiktigt och viskande började jag montera stativ, och kamera fick sin plats ,stolar på ryggsäcken fälldes upp och värmande stjärtlapp. sedan va det bara kaffe som måste hällas upp för redan från början så va det kallt ute, och en varm mugg kaffe fick göra nytta både för händerna och värma en inombords. Nu hade jag ställt in kameran, stativet som befann sig mellan mina ben och koppen i handen kapuchongen uppfälld. Så började väntan och väntan fortsatte, vi kunde inte gå iväg för en pinkpaus eller skratta bara vänta och viska, så att ev älgar inte skulle vare sig få vittring el höra oss..
När man har suttit på pass en lång stund kommer tvivlet och en viss oro smyger sig på.. Kanske vet dom att vi sitter där? står dom nu och glor bakom våra ryggar istället? kanske har dom redan beslutat att inta middag på ett annat ställe?.
Å, vi får packa ihop allt och bege sig hem utan ett möte?!
Men jag hinner inte mer än tänka tanken så flyger en Trana över några unggranar och i nästa sekund kommer den första lite "lurvandes" inget ont anandes att han vara iakttagen.Inte ens en blinkning vågade jag då göra.. Satt som en pinne helt förstelnad och bara smålog för mig själv..Wow, det kom en i allafall..

Med tiden så började dom droppa in och mötte upp varandra, tillslut va dom 5 st. Då klappade mitt hjärta hårt och fort, jag började småskaka.. Viskade att "mygood, fryser jag? eller är detta älgfrossa???!. - Uscha, tänk om dom ser oss och får en snetändning och går till anfall blev min nästa tanke??? För nu va dom många på ett och samma ställe och stället va framför mina ögon..

Nu är bildkvaliten väldigt dålig pga bristande ljus i skymningen, men håll till godo jag vill iallafall dela med mig av min upplevelse trots lite dåliga bilder. Man kan ju inte gärna bränna av en blixt hmmm, hahaha..Men till nästa gång så vet jag lite mer hur jag ska förbereda mig. Vilken fredags kväll jag fick..

Årets första "orm"!

Tog som vanligt en skön lång promenad. I den för dagen så varma eftermiddag. Lämnade kameran i bilen, för jag skulle bara....Då dök denna "lille" rackare upp framför våra fötter.

Varför filma den, kanske du undrar?? -Jo, det va den längsta jag i Sverige har stött på, faktiskt..

Vilka arter av ormar finns i Sverige?
Det finns tre arter av ormar i Sverige: huggormen (Vipera berus på latin), snoken (Natrix natrix) och hasselsnoken (Coronella austriaca). Huggorm hör till familjen huggormar (Viperidae) medan snok och hasselsnok hör till familjen snokar (Colubridae).

Hur ser man skillnad på de svenska arterna av ormar?
Hasselsnoken har en ljusbrun grundfärg och två längsgående rader med mörka fläckar på ryggen. Den har ett litet huvud och för ett tillbakadraget liv bland stenar och snår. Den finns bara i södra delen Sverige.
Huggormen har oftast en relativt ljus grundfärg med ett mörkt vindlande band längs ryggen. Oftast är grundfärgen ljusbrun och bandet mörkbrunt. På nyömsade hannar (dvs hannar som just bytt skinn) kan grundfärgen vara silvergrå och bandet svart. Tjusigt! Det finns också helsvarta — melanistiska — individer, speciellt vanliga är dessa längs våra kuster och på öar.
Snokens grundfärg kan variera från gröngrå till brun eller ibland svart. De har nästan alltid två ljusa fläckar i nacken. På ovansidan längs ryggen finns ofta små mörka fläckar utspridda. På Gotland finns även helsvarta individer utan fläckar.

Blåsippor och däckbyte i dag.

Så, nu är sommardäcken på plats.

Har varit ut hos bror min på eftermiddagen och fixat detta, jaja han fixade men jag luftade däcken och fikade under tiden i solens sken.

Efteråt stannade jag kvar för att äta med bror och hans flickvän en liten middag. Under tiden vi satt vid deras köksbord kommer en rådjursbock smygandes fram, mitt framför mina ögon endast en 2 meter utanför den stora fönstertäckta altandörren med endast två trappsteg nedanför, för att sedan bara ha naturområdet direkt under ens fötter.

Där har min bror en matplats för fåglarna och på vintern matar han några rådjur som kommer dagligen på besök innan dom kan hitta sin föda själva.

Denna middag till ära fick jag inte bara beskåda denna bock på väldigt nära håll, utan det kom en hona också. Troligtvis gravid men väldigt tunn, revbenen syntes. En helt underbar upplevelse att få beskåda dom så nära. Att få ha dom direkt framför mina ögon under tiden jag åt min torsk med potatismos.

Men jag åkte ut till honom lite tidigare så att jag hann med en prommis i skogen, och passade på att ta några bilder på blåsipporna som nu kavat visar upp sig ifrån sin vackraste sida.

Jag tycker det känns lite konstigt att se dessa tampas och dela plats med snön som på vissa ställen fortfarande ligger kvar..

Hemvändaren!

Mina kära Petra är tillbaka i Sverige.

Det blev ett dygn med en massa mat, fika , promenader, lite vin och whiskey och massa kaffe.

Avhandlat allt som har hänt under det gångna året..

Frans blev så glad, att han inte lämnade henne en minut.

Jag kommer att lägga upp två små video snuttar på promenden med picnik.

Då kameran fick ligga kvar i bilen?????! Varför gör jag såååå..

För dagen till ära fick vi uppleva en kärleks stund mellan två illrar. Petra ropade till för hon trodde att det en ekorre som lekte på grusvägen längre fram..

Men när vi kom närmare så lät det om denna (ekorre) och då ser vi att det inte är någon sådan och den hade då lämnat vägkanten och gett sig iväg tydligen ner i diket..

Vi tappade dock bort den men ljuden hörde vi.

Nyfikenheten tog nu över och jag beslöt att ta mig in i denna kohage och mina misstankar om att detta djur inte va en ekorre kändes nu helt klart. Jag tog upp min lilla mobil och i panik försökte få igång den samtidigt som jag försökte lokalisera var ljudet kom ifrån.

Och jag hittade dessa två kärlekskranka iller par i full fart kela och busa med varandra.

Nu är filmen extremt dålig, men men... Det va en häftig upplevelse och koncentrera dig och titta i mitten på filmen så ser man dom innan dom upptäcker mig och springer iväg.

Jag hoppas att jag inte förstörde deras kärlek utan att dom hitta tillbaka till varandra lite senare.

Rådjursblick!

Måste bara få visa denna lilla bild som jag fick ifrån min mamma igår på mailen.

Jag blir så glad varje gång jag promenera, och får äran att möta de vilda djuren i vår natur.

Just när mötet sker och våra ögon möts. Bara ett ögonblick, för att sedan vika av och fortsätta våra olika liv...Uj, det tar liksom tag i min kropp, den känslan kan hänga kvar länge.

Men detta lilla Rådjur mötte upp min mamma med hennes man när dom precis kom fram till sin jaktmark och tillsynes va klart villig att bli plåtad..

Talgoxens hemlis!

På våren ökar Talgoxens testiklar 125 ggr ?!

Wow, Här kan man prata om vårkänslor. Inte konstigt att dom kvittrar så mycket under våren.

Trogen under parningen är han inte heller denna lilla man, nää. Hon är inte så noga heller, bara väntar på en snygging som kommer förbi efter att hennes man har gjort sitt med henne tar hon gärna emot en liten snabbis med grannen..

Detta kommer sedan att leda till att hanen kommer att mata några av grannes barn som hon har fått med honom plus sina egna som han har gjort med sin fru ?! Är ni med? -Ojojoj, hur det är i naturen..

En tillbaka blick!

I bland har man tur....
Men önskade att man hade haft det andra objektivt med, men man får glädjas åt att man för en gång skull hade kameran med när denna lilla familj Rådjur med sina tvilling kids dök upp, man brukar annars alltid få syn på djur när man inte har kameran tillhands antingen är den ner packad i väska eller så är den just denna gång hemma i tryckt förvar..
Men visst känns det i dag den 1 november att det är lite trist och långt bort till nästa försommar..

Vitlök-Fästingar!

Vitlökens under...

Jag har ätit dåligt med vitlök i sommar kan det va därför jag fick ett fästingbett? som ledde till Borelia?!?!

Under hela mitt liv har jag aldrig haft en fästing på mig.

trots att jag var dag är i skog och mark.

Fästingen bokstavligen hatar vitlök...

Så smörj in dig lite med en klyfta när du ska ut i skog och mark, och passa på och gör det med din hund också så slipper den fästingar och du slipper sätta fästing halsband eller droppar som inte är så nyttiga för vare sig för dig eller din hund (man kan ju tex inte ha hunden i sängen osv) om dom har det på sig och barnen kramar ju gärna sin goa vovvar och pussar lite på dom, så fram med vitlöken, om din hund inte vill äta en klyfta om dagen så fungerar det även med att smörja in tassar och nacke med en liten lök...Och du glöm inte att smörja dig själv.

Ha det så bara bäst i naturen.

Vandringsstav!

Titta va jag och Frans har hittat????

När vi gick ute i skogen så genade vi över en åker ingen sådd åker utan en gammal vall.

Såg då en pinne som låg nerfrusen på marken ,hojtade till åt Frans -kolla, här ligger en fin pinne åt dig som du kan bara på, vi började jobba för att få fram den den va lite täckt med både snö och is och lite gammalt gräs va virat runt den.

Wow det va ingen vanlig pinne de va en vandrings stav. Så fin .

Någon hade bemödat sig att tälja i detta rådjurshorn el kanske hjort horn, Som ni ser på toppen är ett hundhuvud snidat...

Den fick nu Frans bära till bilen och han blev ju så glad när jag t.om slängde in den i bilen, han trodde nog att jag skulle ta med den hem för hans skull, men det va nu jag som ville ha hem den ...

Jag hade inte mage att lämna den kvar i naturen, man vet ju inte hur länge den har legat där och skulle jag ha lämnat den kvar så är det nog inte så troligt att ägaren hade hittat den igen...

För den måste nog ha legat sedan i somras i alla fall, kanske längre.