Rimfrostig!

I måndags gick Frans och jag på en jätte lång promenad det blev modiga 1 och en halv mil, och detta va timmarna före den totala rimfrost attacken som har lagt sig som bomull runt all växtlighet, helt fantastiskt vackert.

Men i måndags på min väg hem så va det Frans och jag som fick vår del av rimfrosten?!

Det va faktiskt t.o.m att en dam med sin bil klev ur och pratade med oss och samtidigt små skrattade vi åt hur jag och Frans såg ut, vantarna såg jag hade börjat ifrån ha varit petrolfärgade gå över till vitt som ett litet täcke och jag såg att Frans hade ändrat sin mörka viltfärg till grått med en tyngd som gungade upp och ner i varje steg, då tänkte jag för mig själv?? är jag lika anfallen av rimfrost?och jag hinner inte mer än fundera över detta så ser jag mitt hår på sidorna och det är som kristaller hårt frostigt gråvitt, sen spred sig detta fenomen, dimman bädda in sig runt om kring oss och träden täcktes med sin rimfrostbomull, och det blev så fantastiskt vackert, men jag lovar er att Varken Frans eller jag va vackra där vi gick rimfrostiga men klart nöjda efter denna underbara dag som vi hade haft i naturen.. Idag ska jag försöka komma ihåg att ta med mig kameran och ta ett par bilder, men jag saknar min bil så mycket ..Idag känner jag mig lite låst här i miljön omkring mig, skulle så gärna vilja ta bilen och lite picnic och kameran med mig och åka iväg en sväng till mina smultronställen och ta lite fina vinterbilder i pausen dricka en rykande varm kopp kaffe...Men men