Min älsklings Frans styr mitt liv...
Han flyttade till mig vid 7 månaders ålder ,nu är han 7år. Efter att ha startat sitt liv hos en äldre kvinna som inte klarade av denna lilla tuffing. Han blev inte heller det hon hade väntat sig, näää han blev i hennes motto för stor, ja han är för stor enligt ras standarden ca 1 kg över och inte med hängöron som han har fått. Men för mig den vackraste och goaste med full av energi och kärlek... Väldigt intelligent och duktig kille, men med en vilja av stål (terrier)... Vi har gööör skoj tillsammans.
Men nu har det blivit så här att lille Charlie har fått flytta tillbaka till sin uppfödare och vän till mig. Han gillar inte valpens beteende ifråga om kiss och bajs vanor som för honom smärtar, han blir helt olycklig när någon gör på golvet ( trots att en liten klutt, bara ligger där så liten,och jag plockar den inom en sekund), rädsla för att jag kanske ska tro att det är han eller så tycker han det bara är äckligt, han kan inte gå på golvet utan att trippa så han nästan trillar omkull, ser lidande ut och muttrar åt valpen som sitter och viftar sin svans och försöker tyda Frans 
irritation. Detta är bara en sak av många, som hämmar valpens utveckling efter som Frans inte orkar med detta, utan blir redigt sur på denna gudomliga valp.. Jag blir också irri på honom eftersom hans tolerans är så låg här inne i bostaden, ute går det kanon men vi kan inte vara ute 24 timmar om dygnet.
irritation. Detta är bara en sak av många, som hämmar valpens utveckling efter som Frans inte orkar med detta, utan blir redigt sur på denna gudomliga valp.. Jag blir också irri på honom eftersom hans tolerans är så låg här inne i bostaden, ute går det kanon men vi kan inte vara ute 24 timmar om dygnet.Sovrummet ska vi inte ens tala om, Frans är såå svartsjuk och begriper inte varför han måste dela detta rum med någon annan än mig.. Suck.
Vi får se vad som händer längre fram, eftersom Ellinor inte ska sälja iväg honom så hoppas jag fortfarande på en lösning, för så förälskad som jag blev/är i denna lilla kille, och tur är att vi har våra långpromenader med alla vovvarna som gör att jag kan pyssla med hennes små och min älskade Charlie iallafall..Nu ska jag ta surkartet och gå en promenad i solen, han vann denna omgång, som vanligt hmmm Frans styr mitt liv...
Ja de är individer och dina ord får mig att känna sorg och saknad efter Julie. Mammas lilla prinsessa som vi fick ta bort för snart två månader sedan. När jag kom hem med en hittekatt som någon familj slängt ut så blev hon så arg så arg på mig. Hon visade tydligt att hon verkligen hatade mitt beslut och jag satt och pratade med henne med tårarna rinnande nerför kinderna, sorgsen över hennes ilska och oförstående varför hemmet nu skulle delas med någon "oäkting" till katt.
SvaraRaderaJag förklarade för henne att alla inte var så lyckligt lottade som hon, som fått kärlek från det ögonblick hon föddes och bara träffat snälla människor. Jag bad henne hjälpa mig att ta hand om den nye lille killen som kommit in i vårt hem.
Hon lyssnade och hon lugnade ner sig men hon förstod aldrig riktigt vitsen med att han kom in i vårt hem den lilla underbara sessan.
Dina ord får mig att sakna henne något så oerhört för det var hon som styrde och ställde i vårt hem och ingen kan någonsin ersätta henne.
13, 5 år blev hon!!
Hundar är som sina barn, min gubbe sägger alltid att du bara tänker på Tyra, säger då att hon kan ju inte säga någe själv så jag för hennes talan :)
SvaraRaderaVa gulllig chihuahua :) dom små liven är så inteligenta, min lilla Tyra förstår en hel del.
Hoppas de går bra med båda vovvarna nu.
kramis Anna