När det är som bäst.



 En upplevelse och förvandling från värme , sol och fågelkvitter ute
på  Väddö



Längst till vänster vid horisont linjen kommer den strax ...

 Det stora vemodet rullar in

       Axlarna dras upp under hakan och en rysning stiger längs ryggraden en suck och en
burr  säger man med en lätt skakning på axlarna



Fåglarna tystnar när hon rullar in som ett rökmoln en kylig bris följer lätt efter

                           

Allt stannar upp när hon sveper sitt vita täcke över oss

Sikten börjar bli dålig, men på nära håll känner man sig hemma , frågar oss hur länge ska den stanna denna gång.

Allt blir lugnt och vi fyller på våra kaffemuggar de medhavda smörgåsarna inmundigas.

Tranbärsjuice som är med smakar extra gott i dag.

Även den  har en annan färg i detta ljus, som dimman bjuder oss på.

10 minuter senare var hon borta och vattnet började krusa sig och fåglarna kvittrade, åter kom solen fram och värmen smekte min kind som ett tack för besöket.

Vi ,min son Jerry och jag tog denna sväng i går och vandrade på smultronställen som jag och mina söner hade när dom var små. För väddö var deras födelseplats och en del av deras uppväxt , då är det roligt att göra en barndomens-resa, väcka upp minnen och skratta  och prata kring hur han upplevde det i dag och hur han upplevde hur det var då. Nästa gång ska jag ha resten av gänget med mig, för uj så mysigt vi hade det.