Om att ha vänner !

- Vänner växer inte på träd. Man måste anstränga sig för att underhålla gammal vänskap. Det är inte lika lätt att skapa nya nära relationer, såna som upplevs som kravlösa.
De har ofta tagit lång tid att utveckla.

Först kommer kompisarna i lågstadiet. Efter det gänget på gymnasiet. Sen en tajt grupp vänner som gör allt tillsammans. Men när föräldralivet tar vid, med stressen i en späckad vardag, blir det ofta glesare i kompisleden.

Känsliga frågor man inte talar mycket om:
Hur får vuxna nya vänner? Hur behåller de sina gamla? Trots vad populärkulturen ibland ger sken av - det ser bekvämt ut i teveserier att när som helst dimpa ner i kompissoffan - kräver långlivade vänskapsrelationer ständigt underhåll. Nästan var tredje man i 50-årsåldern säger sig sakna en nära vän. Samma gäller var åttonde kvinna. Men i 20-årsåldern är det bara fem killar och sju tjejer av 100 som säger samma sak. Statistiska centralbyråns undersökning bekräftar vad många i medelåldern känner på sig - vännerna blir färre med åren.
- Enkelt sagt lägger familj och barn beslag på män och kvinnor. Dels för att parrelationen är exklusiv och inte klarar av många andra relationer, dels för att man under den perioden inte har tid. Relationen till de egna föräldrarna lever ofta kvar, medan vanliga vänner upplever att de stör och drar sig undan.

Jag har  märkt att man har vänner för olika behov nu som vuxen. Någon enstaka är den ursprungliga kravlösa hjärtliga och fina vännen.
Även att vissa inte har samma behov av min vänskap som jag har inbillat mig fanns, alltså en ganska enkelriktad vänskap, inte hälsosam alls.
Där önskar jag mig lite mer civilkurage för att ställa denna raka fråga.
För usch vad jobbigt och energi slösande det är att tro att det finns vänskap som nog faktiskt inte finns längre.
Var rädda om varandra.
Jag lovar här och nu att jag ska bli bättre med att vårda mina vänner , för kanske sitter det någon av det mina och saknar eller tycker att jag beter mig dåligt i vänrelationen till denna?!
Förlåt.