Även solen har fläckar!

Önskar ibland, nää förresten ofta... Att man kunde bära på ens barns bördor av olika slag, när livet inte riktigt går i rätt riktning. Men det kommer ju en dag när dom är vuxna för det egna livet, och det är bara att släppa taget. Med några ord i deras packning, vinkar jag farväl.
-Att, vad som än händer så finns jag här för dig, så länge jag får finnas här...Du ska alltid våga komma och berätta vad som hänt eller om du mår dåligt, jag kan kanske inte lösa dina problem som du har fått av olika annledningar. Men ett stöd och kärlek från en mor kan man alltid ge,och vad som än händer så älskar dig högst över allt..

Nu har det hänt lite saker omkring min ena son, men jag är så övertygad om att han kommer att fixa denna tröskel av tråkighet, och komma ur det med heder och självaktning i behåll..