4939828832

Jag har flyttat !

                                    http://nouw.com/jidlowbd   

 Kände att denna blogg har legat i dvala och några inlägg har jag inte gjort här på länge, så istället för att börja skriva här igen . Så har jag nu bestämt mig för att flytta .
Men den finns ju kvar så läs gärna runt och lämna gärna kommentar om du vill.
Hoppas att du hänger med till nya
Kram

Vägra att ha tråkigt !

Uttråkad? – här är botemedlet

Alla människor ramlar ner i svarta hål då och då. En del oftare än andra. Allt man gör känns rutinmässigt, grått, oinspirerat och tråkigt. Men så finns det en grupp som sällan blir uttråkade och de har en hemlighet som de flesta av oss inte känner till. Vill du veta vad de gör?

Hemligheten med att aldrig bli uttråkad

Människor som har ett mål blir sällan uttråkade och de som har ett enda mål som är värt att lägga en timme på varje dag blir antagligen aldrig uttråkade. Hörde du det? En fjuttig timme om dagen är vad som krävs för att slippa känna uttråkning.

Men…då krävs det att du har ett mål som ger dig glädje, mening och som skapar energi för att du verkligen vill nå det.

Ett sånt härligt mål ska vara ditt eget och komma inifrån och gälla dig mer än någon annan.

Så, vilket mål vill du lägga en timme på varje dag för att nå?
 

Här kommer natten - Miss Li

Klockan 22:00 Socitesparken/hamnen i Norrtälje (naturljus)

Bra att ha i tänket

Det är i mitt sinne som mina tankar skapas.
Mina tankar om dig berättar om mig.
Mina tankar om dig säger inget om dig.

 

Om att ha vänner !

- Vänner växer inte på träd. Man måste anstränga sig för att underhålla gammal vänskap. Det är inte lika lätt att skapa nya nära relationer, såna som upplevs som kravlösa.
De har ofta tagit lång tid att utveckla.

Först kommer kompisarna i lågstadiet. Efter det gänget på gymnasiet. Sen en tajt grupp vänner som gör allt tillsammans. Men när föräldralivet tar vid, med stressen i en späckad vardag, blir det ofta glesare i kompisleden.

Känsliga frågor man inte talar mycket om:
Hur får vuxna nya vänner? Hur behåller de sina gamla? Trots vad populärkulturen ibland ger sken av - det ser bekvämt ut i teveserier att när som helst dimpa ner i kompissoffan - kräver långlivade vänskapsrelationer ständigt underhåll. Nästan var tredje man i 50-årsåldern säger sig sakna en nära vän. Samma gäller var åttonde kvinna. Men i 20-årsåldern är det bara fem killar och sju tjejer av 100 som säger samma sak. Statistiska centralbyråns undersökning bekräftar vad många i medelåldern känner på sig - vännerna blir färre med åren.
- Enkelt sagt lägger familj och barn beslag på män och kvinnor. Dels för att parrelationen är exklusiv och inte klarar av många andra relationer, dels för att man under den perioden inte har tid. Relationen till de egna föräldrarna lever ofta kvar, medan vanliga vänner upplever att de stör och drar sig undan.

Jag har  märkt att man har vänner för olika behov nu som vuxen. Någon enstaka är den ursprungliga kravlösa hjärtliga och fina vännen.
Även att vissa inte har samma behov av min vänskap som jag har inbillat mig fanns, alltså en ganska enkelriktad vänskap, inte hälsosam alls.
Där önskar jag mig lite mer civilkurage för att ställa denna raka fråga.
För usch vad jobbigt och energi slösande det är att tro att det finns vänskap som nog faktiskt inte finns längre.
Var rädda om varandra.
Jag lovar här och nu att jag ska bli bättre med att vårda mina vänner , för kanske sitter det någon av det mina och saknar eller tycker att jag beter mig dåligt i vänrelationen till denna?!
Förlåt.

Matro är viktigt !

Bilden har inget med texten att göra.

Jag svängde in med bilen till "min" stora ICA-affär i går och skulle inhandla en take a way kaffe med något gott att äta på till.
Undertiden jag står i kön uppmärksammar jag en mamma med sin 5-6 åriga son.
Han var hungrig som bara den och det bara kröp i  hans kropp.
 Han stod och planerade framför korvlådan som är plaserad strax bredvid kassan om hur hans korvar skulle ligga på den rostfria vågiga uppläggsgrejen för korv och ivrigt vände sig mot sin mamma som stod bakom mig i kön, i mellan åt skruvade hans sig runt ståborden och även la sig ner och låg på golvet och tittade upp i taket. Han pratade hela tiden om hur många korvar han skulle få , han skulle få två sa mamman .
Jag kunde inte låta bli att småle åt dom två för han var så sugen så jag riktigt kände hans iver, mamman kände sig lite stressad för det tog så lång tid innan vi kom fram till kassan och kunde betala.
Själv vart jag också sugen på en korv tack vara deras diskussion hela tiden om korv.
När jag hade betalt mitt och fyllt min mugg med kaffe, så möttes vi åter upp i kön mot korvlådan.
Där får man ta bröd och fiska upp sin egen korv efter att man har betalt 5 kr, bra och billigt för den som gillat. Jag är dock ingen korv människa men det kan slinka ner en ibland när hungern sätter i och inget annat finns.
Åter till mamman och pojken.
Dom fixade sina korvar och jag han iväg ut till bilen och tänkte som så att tack och lov för snabbmat när ens son håller på att hungra ijälsig i mataffären.
Knölar med låset till bilen med en korv i ena handen och en mugg kaffe i andra handen.
Då ser jag mamman och sonen älgandes ut från affären med matkasse plus två korvar i hennes hand efter kommer sonen med en korv i vadera handen.
-Oj, tänkte jag för mig själv, kanske ska dom som jag äta sin korv i bilen ?!
-Nä, vad håller människan på med hon travar iväg med sonen halv springandes  bakom sig, med försök att äta den ena korven i farten, det är fan inte sant....
Att mamman föredrar att äta korv under en snabb promenad ok, men att låta sin stackars son med klara koncentrationssvårigheter ska behöva halvspringa för att få i sig maten?? gjorde mig ledsen och upprörd. Kunde inte låta bli att följa dom med blicken en bit på väg, dock inte till någon bil utan dom var på väg tillfots. Jag startade min bil efter jag hade suttit och ätit min korv, sedan svängde jag ut och iväg, det var på håret att jag stannde och prata med mamman om detta, jag kunde ha erbjudit dom att sitta i min bil och sedan kört dom hem om det var så, men det gjorde jag inte.
Tycker bara att det är så trist att man inte kan ge sitt barn lite matro, inte konstigt att det blir problem med både psyket och magen om barn får ha det så . Jag har säkert gjort många misstag som mamma men jag ahr alltid sett till att varje mål mat är skapad i lust, glädje med lugn och ro trots att jag visst ibland har stressat ner en hamburgare som snabbmiddag till barnen och mig, så har det skett sittandes och njutandes i allafall...